Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever i årskurs 1 skapar förståelse för vad en Teknisk artefakt är och vidare hur eleverna ges möjlighet till detta genom att läraren använder variationsmönster under ett lektionstillfälle. Materialet har samlats in genom en learning study vilket innebär att vi har genomfört en praxisnära undersökning. Vi har i studien agerat både forskare och lärare; observerat, planerat och bedrivit undervisning samt analyserat empirin. Vi har studerat tre lektionstillfällen i tre olika grupper med fokus på att tillsammans med eleverna skapa en definition av vad en Teknisk artefakt är. Med hjälp av för- och eftertester har vi även undersökt elevernas uppfattningar om tekniska artefakter före och efter lektionstillfället.

Aktionsforskningsstudiens huvudsakliga syfte är att skapa kunskap om den enskilda skolans villkor för användandet av interaktiva skrivtavlor i det pedagogiska arbetet. Ett vidare syfte med studien är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte som kan leda till ett kollektivt lärande. Studien bidrar med lärarnas perspektiv på vilka förutsättningar som krävs för att utveckla arbetet med interaktiva skrivtavlor. Målsättningen med aktionen i studien var att en grupp lärare skulle ges möjlighet att tillsammans förbättra sin egen praxis där studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsarbete. Empirin i studien utgår från gruppsamtal som genomfördes under utvecklingsarbetet.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Business Analytics används idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna använda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data från olika källor är att det finns interoperabilitet mellan dem. Syftet med den här studien är att undersöka om det är möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hämta data ifrån flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnå semantisk interoperabilitet och på så vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benämningarna på taggarna skiljer sig språkmässigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebär att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning är möjlig för de semantiska problem vi identifierat.

Uppsatsen behandlar hur två organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjälp av en artefakt. De två organisationerna är Marinmuseum och Turistbyrån där deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot målgruppernas målsättningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet är att förmedla förståelse för hur organisationerna idag använder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat på intervjuer och observationer. Huvudfrågorna i vår studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de två olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbättra koordinationen i det fall då de använder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primär informationsplats? Hur kan denna artefakt ersättas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmågor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar många positiva egenskaper som vid digitalisering måste tas hänsyn till.

Vi byggde och utvärderade en artefakt. Artefakten är ett lager i 3D som vi utvecklade åt ett IT-företag. Vi använde oss av teorier om lagerhantering, visualisering och prototyping vid utvecklingen av artefakten. Vi utförde kvalitativa intervjuer för att utvärdera den. Men framförallt använde vi oss av designforskningsteorier.

Previsualisation är en arbetsprocess som i ett tidigt stadie ger oss preliminära versioner av bilder eller sekvenser. Den är till för att kunna uppskatta produktionskraven, visualisera ideér och en gemensam vision. En teknisk previsualisation är en mer specifik term där teknisk exakthet är avgörande. En teknisk previs kan skapas i programmet FrameForge Pré-viz Studio som denna text redogör för. Previsualisationen som beskrivs i denna text lägger grund för diskussioner kring hur den kan användas på en filminspelning.

Uppsatsen behandlar hur två organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjälp av en artefakt. De två organisationerna är Marinmuseum och Turistbyrån där deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot målgruppernas målsättningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet är att förmedla förståelse för hur organisationerna idag använder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat på intervjuer och observationer. Huvudfrågorna i vår studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de två olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbättra koordinationen i det fall då de använder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primär informationsplats? Hur kan denna artefakt ersättas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmågor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar många positiva egenskaper som vid digitalisering måste tas hänsyn till.

Examensarbetets mål har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsättning för interaktion mellan människor i den offentliga miljön.Intervjuer, observationer och användarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit användandet, hållbarhet och vardagens estetik.Designprocessen har varvats med ovanstående metoder, formarbete och egna reflektioner i ämnet.Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om på latin..

Uppsatsen undersöker huruvida en teknisk analys kan generera en årlig överavkastning under åren 1992-2004. De tekniska indikatorerna vilka tillämpas i denna uppsats är; Glidande Medelvärde, Momentum samt Relative Strength Index. Tidigare studier har fokuserat på analyser av längre tidsperioder. Till skillnad från dessa görs i denna uppsats en nedbrytning av undersökningsperioden. Syftet är att slutsatser skall kunna dras om en överavkastning genererad genom teknisk analys kan överstiga den för en Buy&Hold strategi, för kortare tidsperioder..

Arbetet beskriver arbetsgången från identifierat behov av hjälpmedel i undervisningen i matematik A till ett färdigt pedagogiskt hjälpmedel. Begreppsutveckling har en central roll i styrdokumenten och skolan. För att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att utvecklas i skolan bör undervisningen utformas så att den passar varje elevs sätt att lära sig. Genom att använda en mångfald av presentationsformer och arbetsformer kan man som lärare skapa goda förutsättningar för alla elever oavsett lärstil. Utifrån erfarenhetspedagogiken och lärstilsteorin utformas och konstrueras en artefakt som ska kunna användas i avsikten att bidra till en mångfacetterad undervisning..

Examensarbetets mål har varit att utforma en artefakt som ska skapa förutsättning för interaktion mellan människor i den offentliga miljön.Intervjuer, observationer och användarstudier har legat till grund för arbetet och litteratur som har stött ledorden vilka har varit användandet, hållbarhet och vardagens estetik.Designprocessen har varvats med ovanstående metoder, formarbete och egna reflektioner i ämnet.Resultatet blev en artefakt som jag har gett namnet Logui vilket betyder tala till, tala om på latin..

Denna rapport behandlar den process som utförts för att ta fram korrekta ritningar över VAledningar, teknisk beskrivning och mängdförteckning samt de olika problem som stötts på under arbetets gång..

Det här är ett examensarbete som utgår ifrån Anna Petrus (1886-1949). Syftet är att ta fram en artefakt som utgår ifrån Anna Petrus konstnärskap och mest kända motiv "lejonet." Mitt mål är att ta fram en artefakt som jag, hon och hennes gamla arbetsgivare Svenskt Tenn står bakom. Artefakten ska tydligt kunna härledas till Anna Petrus konstnärskap och samtidigt vara nutida och inom ramarna för produktdesign.Examensarbetet har vuxit fram som ett resultat av min uppsats. Min uppsats har vuxit fram som ett resultat av min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus och hennes konstnärskap. Och min önskan om en djupare förståelse för Anna Petrus har vuxit fram som en metod för mig att kunna ta fram en artefakt som jag upplever att Anna Petrus står bakom.Introspektion, informella intervjuer/besök, skisser och litteraturstudier har legat till grund för arbetet som har en postmodern grund och där mitt förhållningssätt är introspektionistiskt-hermeneutiskt.I projektet har Anna Petrus och jag själv flätats samman, PETRUS har konstruerats.